Summa summarum

Började jobba idag. Är det nu man ska drabbas av panik när man inser att alla föresatser som man hade planerade före sommaren inte blivit så mycket av med? Nä. Inte jag inte. Jag har panik på sommaren när den ena dagen bara går förbi utan att något ”vettigt” blir gjort. Jag har förvisso oljat golvet och trappan till farstubron, men att skrapa och måla det vita på den samma blev liksom aldrig av. Segelbåten som skulle bli så fint renoverad och framför allt sjösatt ligger fortfarande på land och sett tillbaka på väderläget under sommaren så var det ingen större förlust. Cykeln gjorde jag i ordning och smörjde allt utom bromsarna (hihi) och den hojade jag på en gång. Jag skulle ju motionera och äta sunt. Vad gjorde jag då? Jo, jag lånade barn så det har varit barn i huset under närapå fyra veckor. En vecka gick sedan till att leta reda på en ny bil istället för Nisse. Sedan for jag på musikfestival i Norrland där bl.a. Hoven Droven spelade och jag är fullt medveten om att det är sååå omoget att bli sådär pubertalt rödflammig i hela trynet när Nils-Erik eller Jens ser mig, JUST MIG, i publikhavet.  Jag är ju i alla fall fyllda trettio. Sedan har jag läst hur mycket yogaböcker som helst och provat och grunnat. Vid ett tillfälle när jag yogade i somras blev jag som hög liksom. Totalt euforisk och nästan utom mig. Då tänkte jag att jag är ju i alla fall billig i drift. Kokain och sånt tjafs behövs ju inte. Får jag bara lite java och en stund att yoga på så är jag happy. Jag fixade min rygg till ett bättre läge än vad den var i innan, Jag tog tag i telefonjäveln och ringde vårdcentralen. Jag fick komma till sjukgymnasten och jädrar vad redig jag var med att göra det som hon sa. Och hon hade ju så rätt!. Tänk att jag inte alltid vet bäst! Så nu tänker jag som så att allt behöver ju inte ske när man är ledig på sommaren. Det finns ju kvällar och helger också även fast man jobbar. Tid har man alltid. Det är bara frågan om hur man prioriterar. Redigt va?

Fred på dig käre läsare!