Kartläggning istället för prov?

I Herr Björklunds visioner om den svenska skolan ska elevernas kunskaper undersökas, dokumenteras och arkiveras. Lärarens erfarenhet och bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter väger allt mindre för nu ska elevernas testas. Det handlar om att man ger dem prov, ofta sådana som skolverket tagit fram. Men att säga till kidsen att det är prov skapar onödig stress anser sig förståsigpåarna och istället heter det att eleverna ska kartläggas. TRAMS! Ungar är inte dumma i huvudet. Får alla i klassen samma papper samtidigt som fröken sneglar på en klocka och skriver upp tiden så fattar de ju att det är prov. Kalla det vad du vill. Allt kartläggningsmaterial som kommer ut är många gånger väldigt bra, men bör användas med sunt förnuft och känsla. Det finns ett problem till. Många gånger ska samtliga elever i klassen kartläggas med samma material och i integreringens tidevarv då elever med särskilda behov finns i klasserna uppstår det stora problem. Oavsett om man vet att det är alldeles för svårt för en elev så ska ”provet” göras. I läroplanen står det att skolan ska möta varje elev på den nivå den befinner sig och visa respekt för olikheter. Äh, glöm det. Låt elever göra provet som läraren på förhand vet utgången på  så att ungen verkligen får veta hur oduglig den är. Den stora frågan är om all den tid eleverna måste använda för att testas och den tid som lärarna måste ta till för att förarbeta och sedan analysera kommer att göra eleverna så mycket bättre? I Grids värld är det bättre att vi använder tiden till att planera bra lektioner som eleverna känner lust och glädje inför. Då har vi lärande och inte några apkonster för att en minister hittar på en massa grejer.  Nå, Herr Björklund? Hur tänker du? Vart tog den numera ickeexisterande lärarprofessionalismen vägen?