Fy vad jobbigt!
Mitt enda sätt att träna kondition är på motionscykeln på det villkoret att fötterna sitter fast så att inte knäna kan jiggla sig iväg. När jag började cykla för några veckor sedan trodde jag att döden var nära, men nu märks en radikal skillnad. Från att inte ens orka komma upp i 150 i puls, till att nästan spy när den gick över 140 till att idag jobbat på dryga 150 under några minuter utan att spy! Framgång! Fast vad kan man annars vänta sig när man kommer ur ett absolut bottenläge träningsmässigt sett? Från botten finns det bara en väg: UPP!
