50

Jag är rädd att jag inte ska hinna med allt jag vill hinna med innan jag dör. Snart fyller jag 50 år fast jag vet att jag är 27 år mentalt med lite mer lugn än vad jag hade då. Och betydligt mer lugn än jag hade när jag skulle fylla 40 år. Det kan jag nu i retrospektiv betrakta som någon form av ålderskris. Det har jag inte nu. Jag är lugn och fin samtidigt som jag är lite stissig över att jag nog vill mer inom mitt yrkesliv än vad jag nu håller på med. Jag har fått en sån fruktansvärd smak för skolutveckling och det är ju mycket vad jag håller på med idag. Men ska det verkligen bli på riktigt har jag tänkt att en kanske skulle bli rektor och inte bara så där lite på låtsas som jag tidigare provat på. Jag vet att många säger att det är bland det sista de skulle vilja bli. Men eftersom jag tycker så mycket om att ha ett omväxlande uppdrag och är fascinerad över ledarskap och gruppsykologi vore det intressant. Den känslan har jag idag. Det kan förvisso ändra sig.

En annan sak är om jag har lust att fira att jag fyller 50 år. Det kan jag säga att det har jag inte riktigt. För min del kan den passera och det är ingen större skillnad mot att fylla 37. Jag har inga planer på någon hejdundrande fest. Men jag önskar mig en cykel. En hybrid.