En hyllning till Internet

När jag var liten satt jag ofta nedsjunken på golvet bredvid farmors sängbord. Det som var så speciellt med det var att allt som fanns att veta fanns där under sängbordet. Där fanns alltid en trave med Året runt, Allers, Hemmets journal och Allas. Jag kunde spendera timmar sittandes på golvet och bara läsa den ena tidningen efter den andra. Sedan växte jag upp och kunde köpa mina egna tidningar och läste dem med förnöjsamhet i min fåtölj eller vid köksbordet. Ibland låg jag i sängen och läste tidningar också. På något sätt var det stunderna på farmors sovrumsgolv som öppnade upp för den värld av det skrivna ordet som jag älskar så. Det finns så mycket att lära och stilla min vetgirighet med. Så kom dagen då en oändligt mycket större värld öppnades än vad veckotidningarna och böckerna kunde erbjuda. Internet var det nymodiga och en helt ny värld öppnades upp med i stort sett obegränsad kunskap. I rask takt sjönk biblioteksbesöken, inköp av tidningar och böcker samtidigt som tiden framför datorn ökade och svordomarna över dålig internetförbindelse tilltog. De senaste åren har jag kommit att förundras över hur mycket tid och till vilken nytta vi spenderar tiden framför skärmarna. Jag fascineras över hur åsiktkorridorer skapas, hur media använder Internet och hur vi påverkas. Ibland googlar jag på en sak för att sedan läsa ett antal tankar om den saken för att sedan bestämma mig för att tro på det som jag först trodde mig veta innan jag googlade. Snurrigt? Låt mig ta ett exempel på hur detta konfirmeringsbias kom till. Jag kom att fundera på när Android Oreo ska komma till min telefon. Jag googlade och vissa sa att det skulle komma före nyår och några sa att den uppdateringen kommer inte till just min telefonmodell. Vad väljer jag att tro på om inte de som sa att uppdateringen kommer att komma. Så visst är Interet fint! Dels stillar det ens vetgirighet och sedan bekräftar Internet det som en redan visste. Länge leve Inernet!!