Insändare till den lokala blaskan

Efter att återigen kommit hem och öppnat lokalblaskans (SLA) insändarsida och funnit ytterligare en insändare om hur inkompetenta vi lärare är och att vi har det så jävla bra med våra lov, kände jag mig nödd och tvungen att bemöta detta mediadrev. Här är min insändare:

Svar till ”Uttömmande svar vore angeläget”

Jag är lärare och kommer att svara dig utifrån min egen verklighet. Enligt avtal arbetar jag 45 timmar i veckan för att arbeta in de lov jag har. 35 av dem är arbetsplatsförlagda och 10 timmar disponerar jag för att sköta spontana föräldrakontakter, planera och efterarbeta lektioner och läsa in litteratur. Jag arbetar alltså lika många timmar som alla andra under ett år. Att eleverna lär sig det de ska kontrolleras med nationella prov och kvalitetsredovisning görs en gång per år till kommunen som är vår huvudman. Jag skulle bli väldigt glad om jag fick hjälp med att planera min arbetstid eller rättare sagt mina arbetsuppgifter. En jättebra idé! Det jag behöver hjälp med är att rensa bort allt det som vi lärare förväntas fixa som inte hör till kärnuppdraget. Du ska ha klart för dig att jag inte valde läraryrket för lovens skull, utan för att jag är intresserad av att få följa med eleverna i sin kunskapsutveckling. Jag finns där för att hjälpa eleverna att lära sig så mycket som går. Jag har aldrig träffat någon kollega som gjort sitt yrkesval baserat på ledigheterna och skulle inte heller vilja arbeta med en sådan. Om det är avundsjuka diskussionerna om min arbetstid handlar om så står det var och en fritt att utbilda sig till lärare. Ganska snart som yrkesverksam lärare upptäcker man att illusionen sprack. Problemet med debatten som nu förs är att så många tror sig veta hur det ”funkar i skolan” för alla har ju gått i skolan, men har då erfarenhet som elev och kan omöjligen begripa vad lärare gör när de inte har lektion. Dessutom är läraruppdraget betydligt mer komplext nu än vad det var när många av kritikerna själva gick i skolan.

Några av de konsekvenser som blir med 40-timmarsvecka är att alla föräldramöten och utvecklingssamtal med föräldrar blir när de också jobbar. Fast det vore skönt att slippa jobba kvällar. 5 timmar mindre arbetstid i veckan under läsåret blir det vilket leder till sämre kvalitet på undervisningen för att jag kommer inte att kunna ge feedback på elevernas arbete. Modern skola kräver att man nogsamt följer eleverna i deras kunskapande för ge dem individualiserad undervisning av god kvalitet. Att jag sitter och efterarbetar och gör en planering på sommaren eller jullovet för hela terminen är fullständigt meningslöst. En grovplanering gör jag naturligtvis på de dagar som jag arbetar efter och före terminsavslutningarna, men detaljerna måste anpassas efter eleverna i det löpande arbetet. Skulle det vara någon nytta med 40-timmarsvecka skulle eleverna också behöva vara mer i skolan eller åtminstone skulle läsåret behövas dels in i flera och kortare intervaller. Det blir också en dyrare skola eftersom jag då kan ta ut semester samtidigt som eleverna är i skolan vilket genererar en vikariekostnad. Om jag skulle utföra allt arbete i skolan krävs det investeringar i form kontorsmöbler, datorer och inte minst hyllor och skrivbord. Dessutom skulle detta placeras i ett arbetsrum som skulle vara tvunget att byggas. Nu kan man ju tycka att det där skrivbordet kan jag ju ha i klassrummet, eftersom jag ska sitta där när eleverna har gått hem. Då använder fritids lokalerna så ett ostört arbetsrum där man får ha sina saker ifred vore rimligt att önska. Men det kostar pengar.

Mitt arbete är kreativt och roligt och jag vet att jag tänker ut betydligt bättre lektionsplaneringar och ger mina elever bättre feedback när jag skickat hem eleverna för dagen, fått gå på dass för första gången på hela dagen, haft något möte av något slag för att sedan åka hem, käka lite och sedan sätta mig i lugn och ro vid mitt skrivbord där hemma jämfört med att sitta kvar i skolan i en dålig arbetsmiljö med ett illa fungerande huvud efter en intensiv dag med eleverna.

Nu hoppas jag att det kan vara slut på alla dåligt underbyggda påhopp grundade på avundsjuka. Jag tycker att vi lärare får stå till svars för en massa tyckanden och påståenden. Vänd kritiken till kommunen som är min arbetsgivare eller till staten som skriver läroplanerna. Skulle debatten handla om t.ex. metallarbetarnas arbetstid eller arbetsvillkor så skulle det bli svar på tal både ifrån fackligt håll och från enskilda arbetare. Jag utgår ifrån att metallarbetare, lärare, vårdpersonal och alla andra yrkesverksamma gör sitt bästa utifrån de förutsättningar som staten/kommunen/arbetsgivaren/lagar och avtal ger. Inom alla yrken finns det naturligtvis folk som missköter sitt uppdrag, men då finns det andra åtgärder att sätta in än att klämma åt en hel yrkeskår. Att påstå att loven är en förmån är direkt oförskämt och avslöjar en gedigen okunskap om hur dagens skola fungerar. Dumt och ogint!